Vilseleder Sabo opinionen med felaktig statistik?

 En rapport om effekten av tre felaktigheter i SABO-utredning
"Ekonomisk utveckling kontra förutsättningar att bygga
–för SABO-företagen i Stockholms län"

Innehåll

Bakgrund
Så presenterades SABO-rapporten i massmedia
Fel nr 1: Medelvärdesberäkningen
Fel nr 2: Värmdö och Österåker i fel grupp
Fel nr 3: skillnaderna i grupp 1 ignorerade
Den sammanlagda effekten av fel 1, 2 och 3
Referenser
Appendix 1 – beräkningar

SABO:s statistik
SABO:s statistik – om inte fel nr 1 funnits
SABO:s statistik – om inte fel nr 1 och 2 funnits
SABO:s statistik – om inte fel nr 1, 2 och 3 funnitsAppendix 2: Ur SABO-rapport

 

Bakgrund

Under de två-tre senaste åren har förslagen om marknadsanpassning av bostadshyrorna duggat tätt i massmedia. En fastighetsägarföreträdare som vid flera tillfällen uttalat sig i denna riktning är Bengt-Owe Birgersson, verkställande direktör på SABO – de allmännyttiga bostadsföretagens fastighetsägareförening. Senaste gången detta skedde var i januari 2000, då Birgersson för massmedia presenterade en utredning som skulle visa att hyrorna blev billigare i riktning mot Stockholms centrum och dyrare i riktning mot länets utkanter. Därför skulle det vara nödvändigt att höja hyrorna i innerstaden.

Tre betydelsefulla fel

Bengt-Owe Birgerssons statistik innehåller tre betydelsefulla fel. Vart och ett av dessa har effekten att om de tas bort så visar det sig att hyrorna snarare stiger än sjunker i riktning mot centrum. Statistiken är alltså vilseledande. Den har dessutom fått ett sådant genomslag i massmedia att de flesta Stockholmare nu tror att hyrorna är lägre i innerstaden än i förorterna. Det är svårt att slita sig från misstanken att Birgersson avsiktligt modifierat statistiken för att bereda marken för framtida hyreshöjningar till gagn för SABO’s medlemsföretag. Med tanke på detta bör även frågan ställas: Är Birgersson rätt person att leda utredningen om ändringar i hyreslagstiftningen?

Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet

Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet är ett fristående nätverk som har som mål att ta fram intressanta fakta som genom massmedia eller genom hyresgästföreningen kan leda till en förståelse för hyresgästernas behov av boendetrygghet mot de nu rådande hoten om marknadsanpassning av hyrorna. Nätverket startades av arton personer från alla stadsdelar i Stockholms innerstad, som en reaktion mot att det under de senaste två-tre åren i stort sett bara är den ena sidan – fastighetsägaresidan – som synts i denna debatt.

När vi i nätverket i början av februari 2000 tittade närmare på den aktuella SABO-rapporten fann vi att det fanns ett allvarligt fel i den – medelvärdesberäkningen av hyrorna hade gjorts per företag istället för per kvadratmeter. En fortsatt analys av rapporten visade ytterligare två betydelsefulla fel. Dels hade två kommuner – Värmdö och Österåker – hamnat i fel grupp, dels hade man ignorerat det faktum att innerstadshyrorna är mycket högre än de i närförorterna. Denna rapport ska redogöra för dessa tre fel och för hur slutresultatet av SABO-rapporten skulle bli om man tog bort dem.

Så presenterades SABO-rapporten i massmedia



Fel nr 1: Medelvärdesberäkningen

Antag att det finns ett stort bolag där hyran är 800 kr/kvm och ett litet där hyran är 600 kr/kvm. Då borde snitthyran i området ligga ganska nära 800 kr/kvm eftersom nästan alla lägenheter har den hyran. Men med SABO’s sätt att räkna skulle snitthyran bli 700 kr/kvm. SABO har inte tagit hänsyn till bostadsbolagens storlek vid uträkningen av snitthyran i ett område.

Som tabellen till vänster visar har SABO exempelvis räknat ut snitthyran i område 3 (yttre kranskommuner):


SABO:s metod att beräkna medelvärde:   Korrekt beräknat medelvärde:
Yttre kranskommuner  (Grupp 3) Kr/kvm
UpplandsVäsby Väsbyhem 803
Österåker Armada Fastighets AB 828
Ekerö Ekerö Bostäder, AB 906
Botkyrka Botkyrkabyggen, AB 714
Haninge Haninge Bostäder AB 744
Tyresö Tyresö Bostäder AB 837
Upplands-Bro Upplands-Brohus, AB 751
Södertälje Telgebostäder, AB 695
Norrtälje Roslagsbostäder AB 788
Sigtuna Sigtunahem, AB 809
Nynäshamn Nynäshamns Bostäder, AB 761
antal företag: 11
Medelvärde /företag 785
 
Kr/kvm kvm andel
803 527 000 12,7 %
828 145 000 3,5 %
906 66 000 1,6 %
714 815 000 19,6 %
744 687 000 16,6 %
837 227 000 5,5 %
751 120 000 2,9 %
695 865 000 20,8 %
788 149 000 3,6 %
809 362 000 8,7 %
761 188 000 4,5 %
Summa: 4 151 000 100 %
754 Medelvärde viktat

SABO har här använt följande (felaktiga) formel:
 
medel  = summa medelvärden
antal företag
Men det verkliga medelvärdet är betydligt lägre – 754 kr/kvm. Det fås fram genom att vid medelvärdes-beräkningen ta hänsyn till bostadsbolagens storlek:

Man kan tydligt se att lilla Ekeröbostäder med 906 kr/kvm får alldeles för stort genomslag på det av SABO framräknade medelvärdet. Ovan har följande (korrekta) medelvärdesformel använts


medel  = summa ( medelvärde x andel (%) ) över de elva företagen



Fel nr 2: Värmdö och Österåker i fel grupp

Enligt SABO-rapporten har Stockholms län delats in i tre grupper med hjälp av koncentriska ringar (se appendix 2, sist i rapporten).


Så här ser SABO’s koncentriska ringar
ut om man ritar ut dem på en karta:
Så här borde mer koncentriskt
liknande ringar se ut:
            
Man ser att område 2 (till vänster) har en stor utbuktning i öster och en inbuktning i norr. Det beror på att Värmdö och Österåker har hamnat i fel grupper. Syftet med grupperingen var ju att dela in kommunerna i koncentriska ringar efter deras geografiska läge. Vi låter Österåker och Värmdö byta grupp och får då bilden till höger.

När grupperingsfelet tas bort från SABO’s statistik sjunker grupp 3:s snitthyra ytterligare till 751 kr/kvm. Bilden av att de yttre kranskommunerna har lägre hyra än de inre har nu förstärkts ytterligare.


Fel nr 3: skillnaderna i grupp 1 ignorerade

Hyrorna i grupp 1 är inte representativa för Stockholm innerstad. Innerstaden är bara en mindre del av grupp 1. Större delen av grupp 1 utgörs av närförorterna.

Genom att de allmännyttiga bostadsbolagens årsredovisningar innehåller dokumentation om snitthyrorna i olika bostadsområden, är det möjligt att dela upp grupp 1 i innerstad och närförort (se appendix för detaljer). Snitthyrorna är:

Detta förhållande står i bjärt kontrast till SABO’s tes att hyrorna sjunker i riktning mot centrum.


Den sammanlagda effekten av fel 1, 2 och 3

Följande diagram är en replik från SABO-rapporten, sid 5, med undantag från att kolonnen för hela Stockholms län har utelämnats: Så här skulle motsvarande diagram se ut om man tog bort fel nr 1, 2 och 3:
SABO:s statistik SABO:s statistik - om inte fel nr 1, 2 och 3 funnits
  Inre Stockholm (grupp 1)
  Inre kranskommuner (grupp 2)
  Yttre kranskommuner (grupp 3)
  Inre Stockholm: Innerstad (grupp 1A)
  Inre Stockholm: Närförort (grupp 1B)
  Inre kranskommuner (grupp 2)
  Yttre kranskommuner (grupp 3)

 

Referenser

  1. Ekonomisk utveckling kontra förutsättningar att bygga –för SABO-företagen i Stockhlims län. SABO-rapport signerad Bengt-Owe Birgersson.
  2. Hyrorna högre utanför centrum. Sabo-rapport: Inte osannliikt att hyrorna måste höjas i innerstan. Signerad Anna Gustafsson. Dagens Nyheter 2000-01-05.
  3. AB Stockhlimshem Årsredovisning 1998
  4. Svenska Bostäders Verksamhet 1998
  5. Familjebostäder Årsredovisning 1998
  6. Ekerö Bostäder Årsredovisning 1998
  7. Lidingöhem Årsredovisning 1998
  8. AB Össebyhus Sammanställning av bostads/lokalarea
  9. Järfällabygdens Hus AB Årsredovisning 1998
  10. Slinabostäder AB Årsredovisning 1998
  11. AB Väsbyhem Årsredovisning 1998
  12. Armada Årsredovisning 1998
  13. Huge Bostäder AB Årsredovisning 1998
  14. AB Sigtunahem 1998
  15. Telgebostäder Årsredovisning 1998
  16. AB Nynäshamnsbostäder Årsredovisning 1998
  17. Årsredovisning 1998 för AB Slilentunahem
  18. Värmdö Bostäder Årsredovisning 1998
  19. Tyresö Bostäder AB Årsredovisning 1998
  20. AB Täbyhus 1998
  21. Bostadsstiftelsen Signalisten i Slina Årsredovisning 1998
  22. Upplands Brohus Årsredovisning 1998
  23. Haninge Bostäders Årsredovisning 1998

Fortsättning:   
Appendix 1 - beräkningar
Appendix 2 - Ur SABO-rapport

Hem